När blev det höst?

Sitter här på jobbet med en kopp Söderté, har dragit en halsduk om mig och huttrar lite när jag tittar ut på regnet som slår mot fönstret.

Och typ nu 5 timmar senare, när kön har minskat och jag kan återfå lugnet efter vad har varit extremt stressig. Det värsta jag vet är när jag inte kan det jag skulle behöva kunna. Det är så frustrerande att inte kunna hjälpa kunderna.. Kanske främst att inte fatta själv.. Så min eftersträvan blir nu att lära mig hela jobbet *ler* nästan iaf..

Så jag äter lite Frödinge kladdkaka, lutar mig tillbaka och njuter av att det inte ringer. Ikväll blir det nog mys hemma hos Ida, några filmer och massa gott.. Men först ska jag jobba till ungefär 18.30..

Vi är just nu 4 personer på kundtjänst och Christer såklart.. Det är lagom kaos och folk har verkligen ingen förståelse. De tror att det bara är dom som har problem, och deras krav är rent av orimliga. Jag kan väl förstå att det är både frustrerande och kanske en ekonomisk fråga att vara utan telefon, men allt går ju tyvärr inte att lösa på 5 minuter. Vi på kundtjänst, jag tror jag talar för oss alla, försöker alltid att vara tillmötesgående, på alla sätt. Men när man bara får skit och svordomar tillbaka tär det lite på humöret. Idag har jag varit så arg så jag skakade, underbemannat och ingen chef på plats.. Men jag gillar mitt jobb, nästan på alla sätt. Ska jag säga ngt negativt så är det väl att jag sitter ner hela dagarna, inget bra för den framtida figuren..*ler*

dags att springa ner till receptionen och kolla så det inte halkar in ngt skumt folk.. =)