Mackor och plugg..

Sofia och Angie gillar inte respirationen men det är tur att den finns *ler*

en blå himmel - min sol har jag med mig - alltid

Varför pratar vi olika språk?

Och nu menar jag inte svenska och engelska, utan med den vi är tillsammans med.

Varför är det så svårt att kommunicera med varandra. Vi är ju fenomenala på att prata till varandra.

Fattar vi inte eller vill vi inte fatta,

misstolkningar och småsaker blir till irritationer och stora gräl. Vad är problemet?

Jag själv har alltid känt att jag inte vill tjata, han borde ju fatta det själv.

Eller? Hur kan man förvänta sig att någon ska förstå ngt som man inte ens har uttryckt, utan bara tänkt. Bara för att han är min andra hälft så besitter han inte min ena hjärnhalva och kan inte läsa mina tankar. Så varför är det så svårt?

Ska man behöva känna sig tjatig?

-

Jag tror att svaren och bemötandet man får tillbaka påverkar väldigt mkt.

Antagligen mer än man tror ibland.

Såpass att man kanske tom inte tar upp det där som man vill prata om.

Och så går man runt och stör sig, skapar onödig irritation i förhållandet och bygger upp ett stort moln som bara väntar på att få börja åska och blixtra.

-

Den här gången tänker jag ta upp det, allt och inget oavsett vad det är.

Jag tror att tystnaden är sämre än alla ord..

Ibland kommer det säkert att uppstå missförstånd och bråk men då tänker jag försöka lite extra. Att visa hänsyn till hans behov och ha förståelse när han säger att jag stör när jag ringer mitt i en viktig match eller debatt program på tv:n.

Även om jag blir lite kinkig och tycker att han borde prioritera mig först och stänga av tv:n och ägna mig all hans uppmärksamhet. Men gör jag detsamma för honom?

Njae, jag skulle nog också be att få ringa upp om han ringde mitt i...

Nä egentligen inte, jag vill ju helst av allt prata med honom hela tiden så..

Vi är olika och det är bättre att acceptera och bortse ifrån vissa saker än att bli gnällig och skapa onödiga moln..

Angie as bride...

So, do I look good as a bride?

At least it was a lot of fun...

Livets bergodalbana tar mig vidare - i ett lugnare spår..

When I tell you I Love You

I don't say it out of habit

or to make conversation

I say it to remind you that

You are the best thing

that ever happened to me...

Jag känner mig som jag sa förut, så bortskämd och så lycklig.

Inte för att jag får saker utan för att mitt liv har rullat in i ett nytt spår,

ett enklare, bekvämare och helt underbart spår.

När du finns i mitt liv så får det en extra mening..

Även om den här dagen har haft sina moln så,

imorgon får jag träffa dig och det kommer att lugna mig ännu lite till..

Är det inte ganska tufft med två stora prov och en hemtenta på en och samma vecka?

Jag känner iaf av det i hela kroppen, ont i ryggen, frusen och grus i ögonen..

"Det känns lite konstigt, att ha ngn som kallar en för älskling,

tänk att jag är älskad av en annan person".